Direktlänk till inlägg 9 maj 2009

Nisse har nu äntligen fått sina vingar och blivit en ängel...

Av Familjen Zäta - 9 maj 2009 14:51

...han är hemma i himlen hos mormor o morfar o jag är helt säker på att morfar Nisse kommer sköta om honom minst lika bra som vi kunnat, troligen ännu mer tålamod att sitta o klappa honom o kelas o nu har de ALL tid i världen för det.


Kl 13.25 somnade vår superhjälte in lugnt o stilla med sin dummy från Minna o Leo i famnen. Det sista han fick göra var det han älskade allra allra mest...springa ut till bilen o hoppa in. Oerhört skönt också att Nisse är van och trivs på Strömsholm, inte minsta stress att komma dit utan något han är van vid och tycker känns helt OK. Det var saker som gladde oss mycket idag. Fina lokaler, underbar personal, de gjorde det hela så mycket lättare för oss. Tack Strömsholm!!!


Nisse har haft en bra sista dag i livet, även om smärtan i benet säkert var stor. Hans ÄLSKADE massörska var här o tog farväl av honom o han fick massor med kel och tänk att få det av någon man älskar så mycket sin sista dag i livet, lyx för en hund!! Dessutom fick han MASSOR med leverpastej som hon hade i fickan : )  Det gillade han !!! När hon gick så tittade han efter henne o jag är säker på att hon är en av dem han VERKLIGEN kommer komma ihåg i sin himmel, hon har gjort sååå mycket för honom!!

TACK ÄLSKADE NANCY för att Du hjälpte oss och ge honom några fina o bra sista år i livet trots alla odds!


Han fick leta paket i trädgården som han sen låg o öppnade i lugn o ro på gräset, han fick tuggben som han också låg i gräset o tuggade på. Sen var vi en sväng uppe på hans berg o visst, lite jobbigt att komma dit men där uppe har han varit mycket sen första dagen hos oss o där älskar han att apportera så en liten kort apportering efter min handske...som vi gjort såååå många gånger o han älskar det!!! Vi satt på berget tryckta mot varandra o tittade ut över skogen, det har vi också gjort många gånger, bara sitta där o njuta av varandra.


Sen var det dags att ta farväl av E o de låg ute på gräsmattan o Nisse fick en hel småyoghurt...han som "bara" brukar få slicka ur burken när någon ätit upp det mesta av yoghurten.

Som vanligt rusade han trots sitt onda ben ner till bilen med sin dummy i munnen, just då var det svårt att se hur dålig han var, men det är också typiskt Nisse. E var snäll o tog hand om Eddie här hemma, ingen lätt dag för hónom heller o hon fick faktiskt låsa ytterdörren för Eddie försökte öppna den o komma efter oss ut. Stackars liten, hur ska man förstå det här när man är vovve??


På Strömholm myste J o Nisse ute på gräset medan vi ordnade med alla papper och sen gick vi bort till den fina mottagningen just för detta ändamål, så fint o mysigt och trevligt!!

Vi fick en stund i väntrummet o Nisse låg i mitt knä o bara myste, inte stressad o orolig utan där med oss lugn o trygg.

När det var dags att somna in låg han så lugnt på fällen med dummien intill sig och huvudet i mitt knä, J o M satt bredvid o klappade honom, precis såhär som Nisse alltid älskat att ha det, så många som möjligt runt omkring o mycket närhet o mys.


Kl 13.25 somnade han in lugn, trygg o nu för alltid helt utan smärta o besvär. Det är så tungt och svårt men tänk så bra att han inte behöver lida mer. Nu har han fått sina vingar o flyger ut över ängarna o sjöarna o han kommer alltid alltid vara med oss vart vi än är o vad vi än gör.


Nisse har varit en hund som kom till oss som en skänk från ovan, han har varit en riktig kämpe o superhjälte, han klagade aldrig trots allt ont han haft o han har gett oss så mycket kärlek och lycka, ingen kommer någonsin kunna ta hans plats i våra hjärtan!!


Tack snälla Leo o Minna för allt stöd när det varit svårt och för att vi fick förmånen att ta hand om Nisse!

 TACK älskade vovve för allt vi fått och för att vi fick de här underbara åren med Dig!!


We will for always always remember you and you will for always be in our mind and thoughts!! Love you angel!!!

A

 
 
lena,millie,ebba

lena,millie,ebba

12 maj 2009 13:27

Läser...gråter...och vet inte vad jag ska skriva...för vad skriver man när ingen tröst finns att ge?
Men när man verkligen gör ALLT för sina hundar måste man också ha kraft och mod att fatta de svåraste besluten när livet blir för svårt att leva.
Nu får Nisse springa runt på gröna ängar utan att ha ont och jag tror säkert han blickar ner med kärlek på sin älskade flock.
Skickar en massa tröstekramar till er allihop. Ta hand om er.

http://www.goldentjejenmillie.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Familjen Zäta - 9 maj 2010 18:30

Ett år har gått av sorg o oerhörd saknad efter den kanske mest älskade hunden av alla hundar, Kvicksan's Ladykiller, vår Nisse . Återigen till Minna o Leo, vi är er evigt tacksamma för denna fantastiska underbara ljuvliga hund som ni anförtrodde...

Av Familjen Zäta - 2 september 2009 22:24

Idag kom minnesboken om Nisse äntligen från tryckningen, jag har väntat o väntat o väntat. Den blev jättefin, o det känns så mysigt att sitta o bläddra i 60 sidor Nisseminnen. Finns så mycket både härligt o jobbigt vi gjort tillsammans och så mycket ...

Av Familjen Zäta - 28 augusti 2009 15:24

Nu har förstoringarna på Nisse som vi beställt kommit och tavlan där han springer glad o lycklig över den snöiga ängen med vanten i munnen o öronen rakt ut är på plats i hallen. Därifrån hälsar han oss välkommen så fort vi kommer hem o öppnar dörren....

Av Familjen Zäta - 12 juni 2009 22:00

Idag kom äntligen Nisse tillbaka hem till oss, hämtade hans aska på Strömsholm. Nu står urnan på byrån i hallen med ljus tända runt om. Känns fint att ha honom där en tid innan vi bestämmer vart han ska få sin sista vila. Älskade älskade vovve!...

Av Familjen Zäta - 31 maj 2009 09:49

Nu har Eddie fått en egen hemsida där Du kan läsa mer om honom o vad han har för sig: http://zetterljungs.cybersite.se/ ...

Ovido - Quiz & Flashcards