men ska det fortsätta så här hela livet???

Idag var jag med Nisse till veterinären o fick besked om förra veckans nytagna sköldkörtelprov och som för 4 månader sedan så var värdet som egentligen ska vara över 18 nu:

• 13 på morgonen utan medicin och
• 12 på em med medicin

....SUCK...dvs det har alltså minskat när han fått medicinen, det är ju faktiskt helt otroligt o veterinären visste inte heller på råd varför det är så här. Det finns ingen jättelogisk förklaring, hade kunnat vara att han har någon kronisk inflammation men det tyder inga andra värden på o vi ger honom nu SMÖR tillsammans med tabletterna vilket också ska förbättra kroppens upptag o ja vi gör vad vi kan MEN det hjälper inte så vi får återigen öka dosen medicin o nu köra 3 tabletter morgon o kväll o sen nytt prov om ca 8 veckor igen.

Hur som helst verkar han ju må rätt så bra o hon sa att faktiskt kan det vara så att vissa hundar inte ligger på ordinarie värde även om de inte har fel på sköldkörteln så man kan ju inte veta o det viktigaste är att han verkar må bra o trivs med livet o det verkar han ju faktiskt göra så kanske vi ska sluta bekymra oss så mkt om det här värdet.

I alla fall tröstköpte vi ett stort tuggben som han fick malla sig med för lillbrorsan när vi kom hem : ))

o Eddie den duktiga killen var ensam hemma nästan en hel timme medan vi var borta o tills J kom hem från skolan o det UTAN att faktiskt vad vi kan se ha ätit upp någonting varken lämpligt eller olämpligt.

Sen ikväll var vi hos Nancy på massage o först var det Nisses tur o han mådde som vanligt nu för tiden bra o han ser verkligen ut att ÄLSKA massagen. Eddie var med för första gången o hade lite svårt att koppla av o lägga sig de första 5 min men sen la han sig o kikade lite på Nisse o vilade. Det är ändå rätt duktigt för att vara en 6 månaders valp eller hur??

Massagen tar ändå ca 45 min eller nåt så det är rätt lång tid att bara ligga där o vänta.

Men när Nisseman var klar skulle ju Nancy hjälpa oss o känna lite på Eddie också för att säkerställa att han inte verkade ha ont eller vara stel efter smällen eller vad det nu var tidigare i veckan. När Nisse gick upp från madrassen o Nancy lockade på Eddie så sprang han fram o la sig på madrassen o var startklar, verkade nästan som han hade legat o kollat in hur man gjorde hahahahaha.

I alla fall så verkade det inte vara något fel på honom vad vi kan utröna så det är kanske dags att gå upp på vanliga promenader o även gå i skogen vilket vi inte gjort nu i veckan för att han skulle få vila. Tror han längtar efter det faktiskt, han har så MYCKET spring i benen!!!!

I morgon ska alla vi tjejer till huvudstaden på lite roligt tillsammans med syrran så hemma blir det "killar KAN" både här hos oss o hos dem i Kumla.

Ha de bra alla vänner o Trevlig helg.

Kram A.  

Skönt skönt skönt men faktiskt så är Eddie bättre redan idag, man kan inte se på honom att han haltar och han verkar inte ha några problem att resa sig, inte heller är det extra varmt över det onda stället så kanske vi hade tur än en gång, hoppas på det.

Hälsningar A.

..ibland är han ju inte bara ätglad utan nu har han dessutom otur stackaren!!

I em när han var ute o skulle kissa på tomten med J såklart (vem annars kan ha sån otur o vara den som är med när det går galet utan att det över huvud taget är hennes fel stackaren) som han gjort säkert snart 1000 gånger sen han kom till oss så kissade han o sen drog han en runda över stock o sten i slänten. Ja inte något konstigt alls utan det gör han allt som oftast utan att något händer men nu helt plötsligt hände något o ingen vet riktigt vad. Eddie låg bara ner o ville inte alls röra sig, J hon lockade o pockade men när hon försökte locka upp honom så föll han bara ihop o kunde inte stödja på höger bakben. Hon stackaren orkade ju inte bära honom eftersom han nu hunnit bli rätt tung så hon sprang in på loftet o hämtade E som rusade ut o bar in honom. Väl inne försökte de förklara för mig som satt i telefonmöte o jag trodde de menade att han inte hade lust att komma in vilket i och för sig händer då o då när han får leklust o vill stanna ute o bita på pinnar eller sånt. Först efter en stund började jag förstå vad de försökte förklara o fick ursäkta mig i mitt eget möte o stänga av det en stund för att kolla läget. Då hade det gått en liten stund o han kunde resa sig men med lite möda o haltade rejält på höger bakben. Jag kände igenom men han reagerade inte speciellt någonstans utan såg lite allmänt olycklig ut bara. Ingen svullnad, ingen extra värme o inget sår. Bestämde att han fick ligga kvar i BIA bädden med J vaktandes o jag fortsatte mitt möte o gjorde klart det, liiiite disträ kanske men men.

När mötet äntligen var slut försökte J o jag med alla medel att få honom gå fram o tillbaka över golvet, resa sig o lägga sig, jag kände igenom hela honom ORDENTLIGT men utan att kunna hitta något specifikt ställe. Det kändes i alla fall inte som det var tassen eller hasen, mera uppe i låret alt höften i så fall men ju mer vi höll på med honom desto mindre verkade han halta så till slut gav vi upp för en stund.

Sen kom nästa fråga, skulle han få mat eller inte, självklart övervägde vi att ringa Strömsholm o få komma o röntga o då är det helt värdelöst att ha ätit mat, det vet vi ju så väl men å andra sidan kändes det inte längre som ett akutfall. Bestämde till slut att det blev mat o vi avvaktar o Eddie var såklart nöjd med att vi valde MATEN!!

Sen fick både han o Nisse följa med i bilen när jag skulle skjutsa tjejerna till dansen, ville inte lämna honom hemma o det verkade gå bra att åka bil också. Väl hemma igen så hade M kommit hem o vi fortsatte känna, klämma o provgå o visst haltade han lite men inte alls som tidigare, kändes redan mkt bättre.

Nu ikväll har Nisses snälla o rara hundmassörska varit förbi en sväng - TACK SNÄLLA NANCY!! - o känt igenom honom (till Nisses stora förtret...inte snällt att bli instängd i köket bakom kompostnät o lillbrorsan får vara med bästa favvomänniskan man vet...massörskan) o hon tror som oss, det är inget akut utan det hon kan härleda som det verkar just nu är att han är öm i sätesmuskeln, ngn liten rackare som man knappt kan sträcka egentligen, men sen är han också rejält öm utanpå själva benknotan på höger lår högt upp, den hette något som liknade krokant fast inte riktigt, tyckte nästan det lät som en glass..herregud vem har kommit på alla latinska namn det kan man undra... ja förmodligen är det alltså mest en smäll han fått, kanske sprang han in i en sten eller något annat hårt...typ blåmärke kanske.

Vi avvaktar tills i morron, kollar om det blir varmt över där o ser sen i morron bitti hur han rör sig då samt såklart bara koppelrastning på gräsmattan ett tag nu då. Just nu verkar han rätt nöjd med uppmärksamheten o all kel o gos han fått hela em o kvällen, Nisse ser lite moloken ut förståss o försöker lägga sig emellan hela tiden men sånt är livet när man är storbrorsa o dessutom är det ju oftast Nisse som får mest kel, eftersom han till vardags tigger betydligt mer sånt än vad kavate Eddie gör.

Nu blir det nog natti natti för oss o Eddie får nog sova instängd i sovrummet tror jag så vi har lite koll på lillkillen, Ni vet han med oturen.

Hälsningar en något matt hundägare men som ändå pustat ut lite efter eftermiddagens bravader! 

PS!! Idag på fm har Eddan bara tuggat lite på en stickpropp (hörde jag direkt o kunde ingripa)..men ändå tur den inte satt i kontakten o lite senare åt han upp en bit av Ms träsko, läder inklusive häftklamrar..ca 5 st så det blev faktiskt en burk sparris till lunch för säkerhets skull (o observera att jag jobbade hemma o hade koll...trodde jag...men han smyger ju också den rackaren o har lärt sig tugga lite tyst när han vill vara i fred.. FAST han var jätteduktig på lunchen när vi tränade apportering, han kom klockrent på inkallning i skogen med dummien i munnen flera flera gånger o gjorde snygga avlämningar sittande framför mig...så bara han vill så KAN HAN.

Idag var vi riktigt seriösa o åkte upp till Strömsholm för att Eddie skulle få träffa en massa hundar på den stora SSRK utställningen som var där. Hua va många hundar det var o gissa om Nisse var lycklig med så många flat-tikar på ett o samma ställe, rena himmelriket tänkte han o drog i kopplet så han fick tokhosta...hmm...precis när vi skulle passera vaccinations- o veterinärkontrollen för att komma in...

De tittade lite konstigt på honom men vi fick i alla fall våra vita snitslar vilket betyder godkänd o fick komma in.

Det var supertrångt där inne i ridhuset men vi hittade fram till goldenringarna o tittade på lite, jättebra träning för Eddie men han var mest intresserad av alla köttbullspaket som de runt omkring hade...gud va de kör med köttbullar på utställning ; ))

o förståss av den goda barken o myllan på golvet i ridhuset, nästan tur han inte skulle ställas ut för han riktigt gottade ner sig i det där o dessutom hade han ju HELA munnen full. Gullehan!!

Vi träffade "uppfödar-Lena" o några andra hundkompisar där vilket också var trevligt o de hade läst om Eddies nya matvanor här på bloggen o rekommenderade oss att ha honom i bur istället här hemma ... vi fick låna en av dem ifall vi ville men M trodde nog inte J skulle gå med på det. Vi får se hur det blir med bur i framtiden.

Lena tunnade ur Eddies tjocka lejonman lite också i förberedande syfte inför Sala-utställningen men sen får vi nog träffas lite närmare o karva mer på honom om han ska bli hel PERFEKT o det är ju lite viktigt.

Efter nästan ett par timmar i den där miljön hade vi i alla fall ett par rätt "trötta i huvet" vovvar o drog oss hemåt.

På em följde Nisse med M som skjutsade J till dansträningen o de gick en promenad i Vilsta medan de väntade på henne o Eddie o jag gick ut i skogen här hemma (efter att ha tränat lite utställnings-stå på gräsmattan).

Eddie var såå duktig i skogen, tänk va han är jättekvick att lyssna när han är ensam. Vi körde t o m lite inkallning med min vante som apport ute på ängen o det gick prima, kanonroligt. På väg hem sen så gick Eddie lös på vägen med min vante i munnen ända från telemasten o hem o UTAN att tugga en enda gång eller vilja stanna o leka med den, det är ju ett riktigt framsteg VERKLIGEN. Men så är han ju lite större nu också när han är hela 6 månader gammal.

Lägger in lite bilder från den härliga skogspromenaden igår när Eddie o Nisse lekte, busade o bl a letade godis.

En stor kram till alla bloggvännerna.

Eddie vår lilla puppy har redan hunnit bli 6 månader gammal o en riktig skönhet!! Han ger oss som Ni alla vet en del huvudbry med sin glupska aptit på det mesta här i livet men allt som oftast bara glädje o lycka. Ett halvt år gammal o så här ljuvlig. Blev till o med lite kalas idag, killkusinerna med föräldrar var här på besök o vi firade lite av varje, bl a Eddie o det firade han genom att smaka glass o hallon ... åååå så gott!!

PS! Ser Ni också att vi börjat öva till utställningen i Sala den 16 februari!

Det har varit en härlig lugn helg utan en massa måsten, vi har kunnat fokusera på att röja bort julen från huset o få lite tomt o vårligt och också på lite kvalitetstid med hundarna, skööönt!

Både igår o idag var det långturer i skog o mark med mycket springa lös o en hel del träning, har lagt lite enkla spår till Eddie o lite jobbiga sökrutor till Nisse vilket var uppskattat av båda såklart. Vi lyckades t o m övertala E att följa med ut både igår o idag vilket var extra roligt. J sov hos Lovis i Hållsta så hon var liksom inte hemma så mkt alls.

Igår gick vi hemifrån o genom skogen, ut på ängen o runt till lite nya dungar där vi inte är så ofta. Eddie o Nisse tog årets första utomhusbad ute på ängen där det bildats en lite sjö...hmmm...vi tyckte det såg lite svalt ut FAST det verkade inte de alls tycka. Tur det var på hemvägen så de kunde hålla värmen tills vi kom hem igen.

På em var vi sen på Strömsholm o simmade o den här gången fick Eddie "bara" titta på så det blev lite mer ordning för Nisse. Men Eddie stod på bakbenen o kikade över kanten till bassägen, det är liiite mörtigt att man är så liten så man inte ser vad som händer däruppe. Nisse var i alla fall jätteduktig o simmade 8,5 + 6 min med riktigt mkt motstånd, härligt jobbat killen!!

Idag tog vi bilen till Torshälla o hade fika med oss, supermysigt. Idag vågade vi också prova lite apporteringsträning med Eddie ute, annars har vi faktiskt mest kört inomhus ett tag för att förenkla lite, det har inte gått sååå lätt att få honom att komma med dummisarna utomhus men idag funkade det jättebra. Vi körde på en stig i skogen o först ren inkallning med dummien vilket gick strålande o sen gick M o la ut dummien på stigen o skickade Eddie för att hämta. E o jag var placerade på varsin sida om stigen i förebyggande syfte för att mota honom tillbaka ifall ifall han skulle vilja dra iväg med dummien, men det gick strålande. Så ska vi nog köra fler gånger. Det kanske blir en apportör av honom också nån gång ska Ni se!!

Sen la vi ett nytt spår till Eddie o jösses va taggad han är, han drar iväg som en galning i början, man har fullt sjå att hålla emot linan ska jag säga. En svårighet som jag inte riktigt tänkte på var att det på en sten precis bredvid spåret låg en gammal matpåse som någon låtit bli att ta med hem...såklart utgick Eddie från att den ingick i hans spår o att han absolut var tvungen att markera den, men med lite övertalning så kunde vi fortsätta utan påsen o klara av spåret galant. KUL!!

..fast självklart glömde han inte påsen så den stack han en stund senare tillbaka o hämtade så fint ; )  sprang rakt emot M med påsen i munnen o han blev såklart först arg för han tog påsen men ångrade sig snabbt när han kom med den så fint rakt emot honom...hahaha...tänkte Eddie o drog precis förbi M o fortsatte i FULL FART iväg bortåt. Tyvärr är M rätt snabb så han kom ikapp o kunde ta bytet .... så var han vinnare IGEN...sorry Eddie.

Lite godissök för hundarna o fika till oss o tänk vilken underlig men skön januaridag i den gröna mossan.

Nu är Eddie också anmäld till sin första utställning, det blir i Sala den 16 februari o han startar i klassen "Puppy III" - det blir ju spännande. Vi får nog öka på "ståååååå" träningen rätt rejält nu.

Ha en skön vecka alla våra kära vänner därute i bloggvärlden o njut av varje ny underbar dag.

Kram från A o två "lite trötta men nöjda med helgen hundar"

...o så kommer lite mysiga bilder från helgen....

PS! Det går jättebra för Eddie att vara stor vovve o inte äta lunch...tänk va lätt det var att ta bort den. På lördag blir han 6 månader den lilla godingen.

Det har varit en riktigt orolig vecka med vår kära Eddie. Han kräktes redan förra fredagen men sen blev det inget mer med det egentligen. Förra helgen var han bra i magen men sen natten till tisdagen blev han riktigt dålig i magen, LÖS är nog rätta benämningen o det blev inte så mkt sova senaste delen av natten för mig. Skönt för M att han sov på tåget till Lund i alla fall : ))

Farmor o farfar hade ju kommit på måndag kväll för att vara hundvakt på tisdagen så var inte det lite typiskt också. Visste ju inte riktigt om jag skulle ge honom någon mat på morgonen men efter promenaden som var helt lugn så fick han i alla fall mat o sen skulle jag till Sthlm o jobba hela dagen. Det gick bra för farmor o farfar o Eddie verkade bra igen, skumt!!

Sen var det bra ända till torsdag em när det blev riktigt skakigt här o då var det stackars J som kom hem från skolan o upptäckte att Eddie hade kräkts på två ställen i trappan (heltäckningmatta...haha...mysigt...kanske är dags för ny trappa snart i alla fall). När hon då började leta runt lite mer så upptäcker hon att Eddie haft riktgt kalas här på em när han o Nisse var ensamma hemma. Eddie hade lyckats hoppa upp så han nådde över kompostnätet som stängde av till köket, dra i duken på byrån så han fick ner sakerna som var däruppe o sen hade han kalasat på det i sin bädd i andra änden av hallen. Det var en stor bit till av engelskalexikonet som han tuggat på sedan förut o även glasögonfodralet som han också misshandlat innan. Dessutom hade han tuggat på telefonen som också låg på bänken och ätit upp en halv plastleksak som väl mer låg bland hans leksaker förståss. Ja det var nog det vi vet om men kan hända fanns det mer saker däruppe.

I alla fall så verkade han inte må så bra när J kom hem o han hoppade upp på henne o gnällde o hon blev ju förtvivlad kraken. Hon ringde både M o mig men vi hade ju fullt upp på jobbet med möten så svarade ju inte direkt men när jag ringde tillbaka inom kort var hon ju jätteorolig lilla gumman. Sen kräktes Eddie igen på golvet o ville helst bara ligga o vila. J tog i alla fall ut dem på promenad o då verkade det helt OK så sen gav hon honom mat när hon kom hem fast det var såklart inte bra upptäckte hon sen.

För Eddie började kräkas igen o nu massor såklart. STACKARS J!!

Hon ringde igen o nu var hon lessen o vi började också oroa oss att det var ngt som satt fast i halsen, magen eller tarmen på honom o förberedde oss på en operationsnatt på Strömsholm : (

M kastade sig nu i alla fall hem från jobbet o kom lagom hem till Eddie började kräkas igen. Men sen la han sig o somnade o verkade inte ha lust att göra något mer den dagen. Framåt kvällen verkade allt ändå rätt stilla o han hade bajat som vanligt så det verkade ändå inte helt stopp o vi bestämde oss för att avvakta lite. Men en orolig natt för oss var det ändå, Eddie sov dock som en liten gris.

Fredagen morgon sen på promenaden så hade Eddie svårt att baja o det verkade sitta fast som när man ätit gräs ungefär. Jag försökte hjälpa honom att dra lite men gud vad han skrek till så det blev till att ta till en annan taktik, jag satt mig ner o kramade honom o peppade på så till slut fick han ut eländet. ca 50 cm blå sytråd kom ungefär som ett smultronstrå med lite bajs tillsammans med ludd från en trasig kudde som hade kapslat in tråden (som TUR var!).

HERREGUD - man blir galen på den här vovven, förstå hur farligt det här kunde ha varit o VARFÖR VARFÖR VARFÖR ska han äta allting o vart kommer sytråden ifrån???????????

Sen mådde han i alla fall bättre o undra på det!! o sen har det faktiskt skönt nog fortsatt vara lugnt med hans mage.

Nu har vi i alla fall bestämt att han får vara en stor hund o har tagit bort lunchen. Förhoppningsvis ska det hjälpa till att inte pigga upp honom på lunchen när M lämnar honom hemma (ifall han varit med honom på jobbet på fm) o vovvarna ska vara själva. Det är ju oftast då han sätter i sig de värsta sakerna. Lite putt har han varit vid lunchtid för han tycker vi har glömt bort att han ska få mat fast rätt bra går det ändå tycker jag.

Ja vi bara önskar o hoppas att han inte ska sätta i sig så farliga saker så att han inte överlever, det är vår värsta farhåga o oron gnager HELA HELA tiden.

Så kan det vara att ha en ätglad liten gullig valp, bara så Ni vet.

Kram A.

PS! Stort TACK till farmor o farfar som kom hit o hjälpte oss med hundvakt när det körde ihop sig lite med jobbet.

Tidig uppstigning o färd till Linköping, men sååå skönt att vi inte skulle ställa ut utan bara kunde titta, lära o njuta. Alla fyra systrarna var där o ställde ut o vi hejade på. De skötte sig jättefint allihop inne i ringen (även förarna) o synd bara att ingen gick till finalen. Verkade inte riktigt som vår typ gick hem hos domaren idag. Men så är det med utställning o vad gör det för vi tycker ju ändå att våra älsklingar är de finaste som finns oavsett vad domaren tycker.

Det var så roligt att träffa dem allihop o extra kul idag var att Eddies pappa också var där så vi fick träffa honom ooooo sååå stilig han är!!

Hoppas hoppas Eddie kommer likna honom som vuxen.

Vi lyckades också få till en gruppbild ute med hundarna nästan helskärpta samtidigt o stoltsera tillsammans med pappa Sidney. Dessutom provade både uppfödar-Lena o Sidneys matte Kerstin att ställa upp Eddie o se så bra det går. Nu blir det väl till att vi får öva o öva o öva så vi klarar av det här till det är dags för Eddies egen utställningspremiär, kan hända det blir i Sala den 16 februari. Passade också på att ta lite närbild på stilige Sidney, den skönheten!! o bäst av allt tyckte vi nog med honom ändå var att han hade sån leklust o energi o verkade vara en sån glad o lycklig hund, kändes toppen.

Sen försökte vi oss på att ta lite bilder på Eddie o Ebba tillsammans men hahaha hur bra gick det??? Söta o jättelika är de i alla fall de godingarna.

Det var så kul att också få träffa alla vi känner från internet o bloggarna i verkligheten o vi hoppas vi kan ses snart igen alla syrror. Hälsningar också till alla brorsorna långt borta som inte kunde vara med - hoppas vi får chans att träffas så småningom.

Kram o TACK för en jätterolig utställningsdag i trevliga vänners lag hälsar en lite trött men glad familj o så kommer några bilder.