Ja vart ska jag börja berätta, det händer bara alltför mycket i våra liv just nu o inte mycket är till det bättre tyvärr.

Kusinernas farmor o allas mormor

Kusinernas farmor har ju varit jättesjuk ända sedan veckan efter påsk o ligger fortfarande nersövd på sjukhus. Mormor åkte in till sjukhus (ett annat förståss) förra helgen o blev kvar där hela veckan för hon hade jätteont i magen. På måndagen fick storkusinen feber på dagis o fick åka hem o vila o på kvällen blev hans farmor ännu sämre så då gav jag upp mina tankar på att åka till Danmark o jobba o packade om väskan för en Kumlavecka istället.

Småkusinerna

På tisdagen blev båda grabbarna dåliga i magen o på onsdag morgon började storkusinen kräkas o stackaren vad dålig han var. På kvällen var det så illa att vi bestämde oss för att åka in till akuten o då fick han o mamman stanna där eftersom han var uttorkad. Lillbrorsan som bara hade öroninflammation o lite kass mage fick följa med mig hem inkl ett pencillin recept.

Ingen av oss kunde på hela veckan hälsa på mormor där hon låg på sjukhuset med konstaterat bråck på magmunnen men vi fick pratas vid på telefon. Kusinernas pappa kunde inte åka hem från sin mamma där han vakade eftersom det var baciller hemmavid så han var hos henne dag o natt under nästan hela veckan.

Nisseman o nytt veterinärbesök

På torsdag em var läget relativt lugnt i Kumla eftersom både farbror Ante från Östersund o farfar också var där (o alla i karantän pga magsjukan o kunde inte byta av pappan hos farmor) så då valde jag att åka till Strömsholm o följa med Nisse o Mats till Djursjukhuset på nytt besök för Nisse.

Han skulle tillbaka till sin veterinär Åsa eftersom han fortfarande inte blivit något bättre trots Remadyl i flera veckor. Hon hade också fixat så hon kunde rådfråga en ortoped om Nisse medan vi var där o dessutom tog de massor med prover för att se så det inte var något mer fel.

Vi var inte med in till ortopeden eftersom hon var inne på avdelningen utan Nisse gick själv med Åsa dit, men oropeden hade lyckats hitta punkten i ryggen på Nisse som gjorde så ont o den sitter mycket längre bak än Spondylosen. Det betyder att det är något mer fel på hans rygg o troligen är det något som kallas L7S1-syndrom (Lumbosakral Stenos). Detta är en förträngning i övergången mellan ländryggens bakersta kota (L7) och första kotan (S1) i det av tre kotor sammansatta korsbenet. Förträngningen gör att det klämmer mot nervtrådarna i ryggen o hunden får ont. Typiska symtom är att hunden inte vill hoppa in i bilen, sätter sig sakta osv. Ja precis det som hänt med Nisse.

På de vanliga slät-röntgenplåtar vi tog förra gången ser man inte detta alls, det ser helt OK ut där men Nisse säger något helt annat när veterinären känner på honom. Nu har vi alltså fått en ny tid för ny röntgen o då både kontrast och magnetröntgen. Det blir den 7-8 maj o han kommer då få stanna där över natten till Js stora fasa.

Helgen

I helgen var vi en sväng till Dfs/Kga för att dels gratta tjejkusinerna som fyllt år men också såklart för att hälsa på mormor o det passade bra för då precis fick hon åka hem så jag kunde hämta hem henne från sjukhuset, perfekt tajming. Nu är hon hemma o känner sig skaplig med tanke på omständigheterna men ska tillbaka på en ny undersökning nu på onsdag så då får vi se vad det har att erbjuda. På hemvägen åkte vi förbi Kumla o bytte lite saker som var glömda på alla håll o barnen var nu friska men mamman såg riktigt trött ut, då hoppades vi verkligen att det skulle bli lite lugn för henne snart...men men..

Mera sjukdomar

men så blev det inte för idag var de ju äntligen tillbaka på dagis pigga o hurtiga .. ända tills..mamman kom o skulle hämta dem för då började lillbrorsan kräkas..men det är väl ändå knappt sant??????? Ska det nu börja om igen på samma sätt som med storebror, orkar inte tänka på detta. Stackars stackars lillbrorsan o stackars stackars mamman...o undrar när vi andra ska börja kräkas??

o J hade huvudvärk när hon skulle lägga sig ikväll, hoppas det beror på att hon druckit för lite o danstränat för mycket alt en sömnskuld sen tjejkvällen i fredagskväll/natt, vi får se i morron.

o så Nisse vår älskling också

Ikväll ringde veterinär Åsa till oss med svar på provtagningarna o det var ytterligare förklaringar här. Nisse har för lågt värde på sköldkörtelprovet vilket kan förklara att han egentligen aldrig varit riktigt pigg utan rätt slö o loj av sig. Nu blir det medicinering för detta och det blir då förmodligen en livslång medicinering men som behöver justeras efter hand för att passa just honom. Vi fixar medicin i morgon så vi kan starta med detta nu direkt o sen ska han ta nytt prov om 3-4 veckor så får vi se.

Nu blir man ju bara lite orolig att han ska bli för pigg för fort för det är fullt sjå ändå att lyckas hålla honom så stilla så att han inte gör något som gör ont i ryggen.

Ny kärlek

Idag på promenaden i skogen hade jag precis gömt en vante eftersom vi inte tagit med någon dummie o när jag tänkte skicka iväg honom kom det en goldentik galopperande helt ensam, en glad o sprallig tjej som Nisse verkligen tyckte om. Jag blev lite orolig för hur jag skulle kunna få honom att INTE jaga runt för mkt med henne eftersom det då troligen skulle göra jätteont i hans rygg men jag lyckades hålla dem någorlunda lugna tills den andra ägaren till slut dök upp. Jag förklarade att det inte var någon fara men att Nisse inte borde leka för mycket eftersom han har ont i ryggen men man såg ju hur gärna han verkligen ville springa runt med den här goa tjejen. De fortsatte på stigen o vi startade vårt vantsök som gick alldeles utmärkt. Otroligt att klara det så bra med den störningen emellan som han hade, verkar som de få jaktträningar vi gör nu bara går bättre o bättre. Troligen är han så himlans sugen på att jobba så han får ut allt i de korta små övningar vi kör.

ja det var nog allt jag orkar med att plita ner just nu men det vore skönt ifall man kunde få skriva att någon enda person är riktigt frisk snart...jag ser fram emot det.

Stora kramar till min älskade stackars syster o förståss till Rassemasse mosters lilla gull.

A.