..i tvättstugan på den nybyggda rampen. Hoppas det funkar bra nu, vi har tränat lite på den tidigare innan han åkte men då på framsidan o han trodde nog det var någon slags agilityhinder men det spelar ju mindre roll. Nu har vi monterat den vid tvättstugan för att inte få något trappsteg alls, på framsidan hade det ju blivit ett steg hur som helst.

Klart o färdigt, bara älsklingshunden som fattas nu!!

Det är bara alltför TOMT här ikväll, känns som första gången vi skulle hämta honom inför i morgon. Han måste ha tratt på sig också, J är inte glad för det men det är bara att gilla läget. Viktigt att han inte kommer åt såret o sabbar något av misstag.

Nisse kom hem!! för vi längtar efter Dig!!

A o M

Veterinären har just ringt från Strömsholm o berättat att Nisse mår bra - SKÖÖNT!!

Det var verkligen ett efterlängtat samtal kan jag meddela, man undrar ju så man kan bli tokig.

Han mådde egentligen jättebra efter omständigheterna vad jag förstår. Ingen feber och såret som är ca 10 cm långt och helt ihopsytt dvs utan dränage ser mycket torrt o fint ut. Det var inte ens svullet vilket tydligen var ganska vanligt.

Nisse verkade rätt pigg o hade t o m stått upp på benen vad jag förstår.

Om inget tillstöter så finns det gott hopp om att vi får hämta honom i morgon runt eller efter lunchen. De går ronden på fm och kommer då kolla om han är OK att skriva ut så efter det kan vi ringa o kolla alt åka förbi o höra oss för.

Det kommer vara en sköterska som skriver ut honom så vi får inte träffa en veterinär då utan kommer få skriftliga instruktioner för skötsel o omvårdnad de första två veckorna. Sen ska vi på återbesök efter ca 2 veckor för att kolla hur det ser ut och ta bort stygnen samt diskutera rehab plan.

Dessa två veckor kommer i alla fall bestå av VILA VILA VILA o ytterst korta kissrundor i koppel vad jag förstår.

Försökte också förstå vad som orsakat detta och det går inte att säga, finns för lite forskning ännu men oftast är det tunga raser och vanligen hanhundar. Det allra vanligaste är arbetande polishundar, schäfrar. Man vet alltså inte men tror det kan bero på att man är född med en svaghet där i ryggen och sen är man en tung ras o belastar mycket o då får man denna utbuktning. Det är alltså inget man direkt kan påverka själv o har bidragit till att det uppkommer. Tipset hon kunde ge i så fall om man ska undvika problemet var att köpa en liten ras istället, fast då får man andra bekymmer istället o nu var ju inte det något alternativ hur som helst..haha.

Vi är i alla fall oerhört glada att han mår bra vår älskade hund o hoppas det inte tillstöter något nu utan att han kan få komma hem i morgon o vi kan få pyssla om honom ordentligt.

Då vet Ni lite status i alla fall.

Hälsningar A