jodå...visst har Nisse hostat igen ikväll, inte så mycket men ändå. Det är nog så eländigt så stackaren råkat ut för den dumma kennelhostan som grädde på moset efter ryggoperationen (hur nu det kan vara rättvist här i världen). NU kan vi bara hoppas på att det inte blir så allvarligt eftersom han egentligen är vaccinerad mot det. Vaccinationen är inte 100% vad jag förstår men lindrar om man ändå får det. Men det som inte heller är så jättebra är att han egentligen skulle haft den nya sprutan för i år för en dryg månad sedan. Men eftersom det stod att när man vaccinerar sig så ska man vara helt frisk så tyckte vi det kunde vänta till efter operationen o allt FAST just nu känns ju det obotligt korkat o det känns som vi inte precis är de allra bästa o smartaste hundägarna!!

Men men stackars Nisse får försöka dras med oss trots allt o vi gör vad vi kan för att han ska ha det så bra det nu går.

Hosta för en som är nyopererad för diskbråck i ryggen o bara ska ta det varsamt o vila är väl sådär perfekt om man får säga det själv.

Undrar ifall han blev smittad när han låg inne på djursjukhuset eller om han fått det någon annanstans innan för efteråt har han ju definitivt INTE träffat en enda hund så då är det ju lite svårt.

Om Nisse någon gång blir helt frisk o kry igen på alla håll o kanter så tror jag han kommer vara den mest bortskämda hunden i hela världen för jag kan just nu inte komma på ett enda bus som vi skulle ha mage att bli arga på honom för. Men så är han också världens ALLRA bästa vovvsegull!!

Hoppas alla har en bra lördagkväll, vi sitter bara o ÄR här o det är rätt skönt.

A, M o Nisseman

När Nisse kom till veterinären så var hostan/kräkkänningarna borta, är det inte lite konstigt?? Endera så var det något som satt fast i halsen o som skuttade bort på vägen dit ELLER så är det början på Kennelhosta. Hoppas det var något som skuttade bort. Lite bra i det obra var ändå att veterinären som jobbade idag var han som opererade Nisse så han kunde kolla såren o tyckte allt såg bra ut, o dessutom sa han att det var inte så konstigt ifall det gick lite upp o ner med hur han rörde sig, stelheten utan det var rätt normalt.

När vi åkte till fotbollsmatchen (medan M o Nisse var på Strömsholm) så lyckades vi köra över en grävling o herre jösses vad det small i bilen. Just då verkade ändå allt rätt OK fast senare började det låta konstigt i bilen så vi var glada att vi kom fram till fotbollen ändå. Efter en match med sådär resultat - förlorade med 9-1 - plus att E stukade upp sin sedan tidigare stukade men nästan läkta fot, så var det dags att se om man kunde komma hem med bilen. J hade vi redan på vägen dit lämnat av hemma hos kompisen i Hållsta där hon ska sova. De andra fotbollstjejerna som åkte med oss fixade vi skjuts till med andra bilar ifall vi fick strul på vägen hem så E o jag körde hemåt sakta o försiktigt men det lät fortfarande förskräckligt så vi bestämde oss för att bara åka till Arver o ställa bilen där för att ha den vid verkstan på måndag morgon. Sen tog vi stora väskan o gick till stan o kollade tågtiderna, bara en dryg timme kvar till tåget när vi kom dit, så vi hann lagom äta lite, kolla in Idol-Danny på torget o köpa fika innan vi åkte hem. Pratade också med lillasyster en sväng o vi bestämde att ställa in hela midsommarfirandet hemma hos oss för det funkar inte med Nisse som han mår nu o alla småbarn o jättemycket folk. Vi har fullt sjå när vi är fler än en eller två hemma att ha koll på vad han gör o att man stängt till alla trappor osv. Vi får prata med alla andra som skulle komma också så de vet att vi ställer in, får ta det firandet något annat år istället.

M o Nisse var i alla fall gulliga o kom o hämtade oss vid ICA när vi kom med tåget så E slapp gå mer med sin lite stukade fot, duktiga kämpatjejen.

Nu håller hon på att fixa sig o sen ska vi skjutsa henne till en kompis i Skogstorp där hon ska sova över.

PAUS...

J ringde just nu o sa "mamma vill Du höra vad hemskt som har hänt mig idag?" o jag fick nästan sätta mig ner för jag var inte så säker på att jag ville höra något mer hemskt idag. Men hon hade ätit en lång isglass med kompisen o bitit av en stor bit av den o försökt prata (såklart) samtidigt som hon skulle äta den vilket medförde att hon fick ner isglassbiten i halsen o kunde inte andas. Självklart skrämde hon nästan livet ur både sig själv o kompisen men ändå lyckades det tydligen lossna en bit av glassen så hon kunde svälja ner resten. Ja jag säger då det, om vår familj nu bara satte sig stilla resten av den här dan o försökte få den att ta slut så vore det nog bra.

Nisseman har fortfarande inte hostat eller så - så nu håller vi tummarna för att det inte är någon dum kennelhosta för det är inget han behöver just nu!! o så hoppas vi att det inte händer något mer i famijen idag. En lugn o skön lördagkväll vore inte fel just nu.

Kram på Er o var rädda om Er o alla andra.

A.

Har just ringt Strömsholm o kollat o vi kan komma in akut med Nisse efter de har gått ronden klart, dvs runt 11 tiden o sen får vi såklart vänta (alltid långa väntetider på helgen o det är inte så konstigt). Nisse har troligen en benflisa från ett märgben som sitter fast i halsen/strupen på något sätt. Det irriterar så fort han rör sig, det är rätt OK vad det verkar när han ligger ner men så fort han rör sig så harklr o hostar han o försöker kräkas men det kommer inget. Så det blev till att hälla ut hans mat i morse istället för att ge den för jag gissar att det är stor risk att de måste söva honom.

Igår upptäckte vi också att han går mycket bättre på gräset än på asfalten så nu får han bara rasta sig på gräsmattan, o hur kul tror Ni att det är??

Annars är själva Nissemannen piggare o hurtigare nu men det gör ju nästan allt ännu värre på ett sätt för han kan ju inte göra något kul alls just nu, nu blir det till att sluta med märgben också, det enda lilla extra kuliga han hade när han ligger o ligger o ligger.

Eksemet ser också bättre ut för varje dag men de får väl passa på att kolla på det när han ändå träffar veterinären idag. Operationssåret ser superfint ut så långt, håller t o m på att helt läka ihop på vissa ställen o nu håller pälsen på att sakta växa ut också, så han kör väl med sådär 2 mm stubb nu eller nåt kan man säga, faktiskt jättegulligt.

Ja vi återkommer senare o berättar vad som händer o sker i den här händelserika o Strömsholmstäta familjen.

Ta hand om Er

A.